Mån 18 apr
Det blev vinster för samtliga grupper i Triangelkampen i lördags och dubbla vinster i Stockholmskampen igår! Detta tyder på att vår barnverksamhet mår mycket bra vilket är roligt att kunna konstatera!

Stockholmskampen
Våra PF13 vann på 93 poäng, 8 poäng före närmast jagande Huddinge.
Våra PF12 vann på 88,5 poäng, 2,5 poäng före Huddinge på andra plats. Många noterade fina resultat i tävlingen.
Framför allt var det mycket roligt att våra F13-tjejer vann stafetten på 5x200m överlägset med 6 sekunder före tvåan. I laget sprang Kathleen Larsson, Klara Avebäck, Sara Luul, Anna-Lisa Deltin och Beata Edelholm. Våra starka F13-tjejer imponerade stort i övrigt då Kathleen Larsson sprang på 9,93 på 60mh och vann. Hon lyckades också komma tvåa i längd på 4,82. Alicia Löwhagen vann stavhoppet på 2,40.
Sara Luul sprang under 10 sekunder på 60mh med 9,98.
Olivia Riddle kom tvåa i kula på 10,50. Andra som imponerade var Filip Engström på 60mh som noterade 10,83 och vann. Han kom även trea längd på 4,32. Frida Krantz vann 60mh på 10,80 och kom tvåa i höjd på 1,36. Lana Lackanovic kom tvåa i längd på 4,44.
Alva Enblad slutade tvåa i kula med noteringen 7,63.
Tobias Pettersson tog dubbla brons i höjd på 1,34 och kula med 7,53.
Theodor Borgius kom trea i längd på 4,63.

Triangelkampen
I Triangelkampen tog 2005:1-gruppen, 2006:5-gruppen och 2007:2-gruppen samtliga hand om vinnarpokalen för den första deltävlingen!
Stafetten för 2006:5-gruppen var outstanding då gruppen ställde upp med tre lag och alla fick vinna sina heat. Lag ett och två hade de två bästa tiderna, lag ett varvade t.o.m. ett lag innan målgång allt beroende på otroligt bra växlingar!

Tor 14 apr
Klubbens intressanta sprinter Desmond Rogo började på friidrott först i höstas. Han har sedan dess gått igenom en riktigt härlig resa på bästa sagomanér då han gått ifrån att vara gymmare till att ha tagit ett jättekliv mot svensk elit inom sprint!

Jag började väldigt sent med idrott överhuvudtaget då jag började vid 15-års ålder. När jag var liten, hade jag inget intresse för sport alls, gillade bara mest att spela och tyckte det var ganska jobbigt med idrott. Idrott var inte heller mitt bästa ämne i skolan.
När jag var 15 år började jag på fotboll i IFK Haninge. Där var jag målvakt. Träningen kändes inte så seriös och det var mycket lallande. När jag var 16 år började jag i Djurgården och då blev det mer seriöst. Jag fick lära mycket grundspel som målvakt och fotbollen var kul. Men jag hade ett hinder kändes det som med min längd, då jag inte är så lång. Jag är 173 cm nu, och när jag var 15 år var jag betydligt kortare. Jag hade behövt vara 178-180 cm för att kunna bli en riktigt stabil målvakt. Men jag fortsatte med fotbollen där i ett år. När jag sedan var 17 år började jag i BP. Efter 5 månader i BP slutade jag helt med fotboll då det inte kändes lika kul längre.

Efter fotbollen började jag träna på gym. Jag kände för mig själv att jag ville bli mer biff nu när jag gick i gymnasiet. Sedan dess har jag alltså gymmat. På gymmet har det blivit mycket överkropp. Jag har också kört lite intervaller i samband med gymmandet för att förbättra konditionen. Jag var inte den snabbaste när jag spelade fotboll utan snabbheten är något som kommit fram senare, lite som en dold talang. Det yttrade sig som så att jag själv kände att det gick ganska snabbt när jag körde uthållighetsintervaller. Jag kände mig rätt snabb och att det skulle kunna vara ett område som skulle gå att utveckla. Då tänkte jag på vilken sport där jag bäst skulle kunna utnyttja min snabbhet. Och så kom jag in i friidrotten. Jag visste vem Usain Bolt var men hade ingen koll på friidrott i övrigt. Jag behövde en hobby då det kändes tråkigt att bara gymma och plugga på fritiden.

Jag sökte på friidrottsklubbar i Stockholm på Google. Då kom Hammarby, Huddinge, Hässelby och Spårvägen upp. Jag mailade då till Hammarby, Hässelby och Spårvägen och bestämde mig för att klubben som först svarade kommer bli min klubbadress. Jag visste inte hur gick till för nybörjare och tänkte att de som tränar friidrott har nog tränat ett tag men att det kanske skulle kunna finnas en nybörjargrupp eller liknande. Hammarby var snabbast så jag fick då numret till Tomas Avebäck och sedan dess tränar jag i Team 288.

Allt har känts så nytt i min första säsong som sprinter, kombinationen t.ex. mellan sprint och gym. Jag var tvungen att anpassa kroppen efter den nya träningen och fick köra lugnare i början. Jag var inte van att träna sex gånger i veckan. Jag trodde det skulle vara som i fotbollen, där vissa lag endast kör 2-3 gånger. Men jag tränar gärna så många pass jag kan. Jag har inget att jämföra med det är svårt att säga om jag är nöjd med de tider jag uppnått. Det känns som en helt okej första säsong. Min bästa tid som jag uppnådde under säsongen på 60m var 7,03. På min första tävling någonsin, Scandic Indoor Games sprang jag i första heatet och sprang på 7,12 och kvalificerade mig direkt till IJSM. I finalen blev det pers igen med 7,10. Jag var riktigt nöjd med första tävlingen! På Täby Vinterspel sprang jag på nytt pers med 7,03 och kvalade in till ISM. Jag fick lite problem med hälen men lyckades ändå vinna Vinthundsvintern på tiden 7,06. Jag drabbades sedan av magsjuka så då sprang jag inte så bra på SM-tävlingarna. Det har varit en rolig första säsong men man vill alltid göra bättre ifrån sig!

Friidrottsträningen känns mycket roligare och mer varierande än fotbollsträningen. Min träning i fotbollen bestod mest som målvakt av att ta emot hårda skott, hoppa högt och sedan tvåmål eller match så det blev lätt enformigt. I friidrotten är det många teknikövningar, man springer ofta snabbt på träning, och även styrka i slutet av passen. Om jag inte hade gymmat mina två år efter jag slutade på fotboll så hade det definitivt varit svårare att anpassa sig till friidrotten. Så jag får tacka två år av gym, då det har hjälpt mig i mitt friidrottande.
Det är mycket mer psykiskt och fysiskt ansträngande i friidrott än fotboll. Man tänker mycket på teknik medan man springer, hur man använder armar och fötter för att det ska kunna gå snabbare. I fotbollen behöver du inte vara i lika god kondition varken psykiskt eller fysiskt för att kunna prestera. I friidrotten har du bara dig själv att skylla om du förlorar.

Mitt fokus under utomhussäsongen ligger mest på 100m och stafett.
Jag känner mig verkligen peppad inför stafetter då jag aldrig sprungit en stafett förut. Det är någonting helt nytt. Jag slutade på fotboll bl.a. för jag ville ha mer fokus på mig själv. För om någon spelare gör en felpassning inom fotbollen så kan det drabba hela laget och vara direkt avgörande i en match; alla förlorar om en gör fel. Därför gillar jag friidrotten där fokus ligger på en själv. Dock känner jag verkligen att det kommer bli kul med stafett! Det är dessutom min plikt att ställa upp för laget. För det känns egoistiskt att bara hoppa av för det drabbar ju de andra i laget. 100m kommer nog bli min huvudgren under utomhussäsongen. Jag vet inte hur det blir med 200m ännu och om jag kommer orka den distansen. Längdhopp vill jag jättegärna hoppa och jag är spänd på att veta hur långt jag kan hoppa. Jag tycker själv att det känns bra när jag hoppar på träningarna när vi har hoppträningar och det känns väldigt bekvämt. Jag kan inte garantera att det blir längd under utomhussäsongen men nästa år eller någon gång i framtiden så kommer det garanterat att bli längd då det kan finnas en potential i den grenen för mig.

Mål som jag vill uppfylla är att kunna få till bra starter, och resultat som jag är nöjd med. Jag har ingen aning om var jag tidsmässigt ligger på 100m då jag aldrig sprungit distansen förut på tävling. Vad som helst kan hända. De tider jag får kommer jag vara nöjd med, om det känns bra i kroppen och jag känner mig snabb. Ett annat solkart mål är att få vara skadefri, då det är grunden för att kunna utvecklas. Jag vill vara med i så många tävlingar som möjligt. Inomhus deltog jag endast i sex stycken tävlingar. Om jag jämför det med hur många tävlingar andra sprinters kört i sina karriärer är det ingenting. Jag måste köra fler tävlingar för att komma in i sporten. Jag måste utveckla min teknik i sprint ännu mer. Jag upplever själv att tekniken inte är min bästa sida. Jag behöver mer fokus på löpteknik, koordination och löpskolning.

Vi var för några veckor sedan på ett träningsläder på Mallorca med Team 288. Lägret var skönt och det var mitt första friidrottsläger och första gången i Spanien någonsin. Det var riktigt kul, träningarna flöt på bra då vi tränade två gånger om dagen, vilket jag aldrig någonsin gjort förut. Allt var väldigt nytt. Det var härligt att få se solen igen, man fick sommarkänsla. När vi inte tränade spelade vi bl.a. fifaturneringar, som jag vann. Vi åkte till Palma under vilodagen som var jättefint, både utseendemässigt och shoppingmässigt. Det var fint väder nästan varje grader med temperatur runt 18-23 grader. Arenan var bra med gynnsam vind och härligt snabba banor.

/Desmond Rogo

Tis 12 apr
Klubbens lovande ungdom Klara Rådbo hade en lysande inomhussäsong med guld i både IUSM och Mångkamps-IUSM!

I början av inomhussäsongen drabbades jag gång på gång av sjukdomar. Jag missade i princip hela uppbyggnadsperioden och låg efter med all styrke- och konditionsträning. När jag väl blev frisk tog det därför ett tag att komma igång och bygga upp kroppen inför teknikträning och tävlingar. Början av säsongen gick därför inte som en dans och alla resultat var inte på topp. I slutet mot IUSM började jag däremot komma igång ordentligt och det blev just mina sista IUSM-tävlingar som visade bäst resultat. Om jag ska sammanfatta det hela så måste jag säga att jag är väldigt nöjd och har haft en väldigt rolig inomhussäsong!
Eftersom jag tycker att de flesta grenarna är väldigt roliga så kommer fokuset denna utomhussäsong ligga på mångkampen, och troligtvis många säsonger framöver. Det blir även en bra och mångsidig träning vilket jag tycker gynnar resten av grenarna också. Sedan tycker jag att det blir lite extra kul nu till utomhussäsongen då spjutet återigen kommer in i mångkampen och jag kan börja kasta.  Höjden kommer jag nog däremot lägga extra fokus på eftersom det är den gren jag tycker är allra roligast och vill fortsätta att utvecklas där så mycket som möjligt. 

Jag satsar särskilt mycket på USM och Mångkamps-SM under utomhussäsongen och det blir väl årets stora mål att prestera bra där. Sedan ska det självklart bli väldigt kul med SAYO, Bauhaus-galan och Världsungdomsspelen, då vi bl.a. ska åka till Göteborg på tävlings- och träningsläger. Det är personligen en av mina favorittävlingar och väldigt roligt att möta motstånd även från andra länder.
 
Kraftmätningen blir det också i år vilket ska bli väldigt roligt att tävla i eftersom det är en av de få tävlingarna då vi faktiskt får tävla som ett lag.  Jag skulle allra helst vilja komma upp mot 1,75 i höjden detta år. Sedan har jag lite specifika mål för alla de andra grenarna också, t.ex. att hoppa över 12 meter i tresteg men höjdmålet är det viktigaste för mig.  Om man pratar om mästerskapsmål skulle jag återigen vilja göra bra ifrån mig både på USM och MSM och målet blir väl att försöka ta guld i någon av de grenarna som jag ställer upp på. 

Såklart kändes det otroligt kul med USM-guld på mina första USM-tävlingar! Det har väl varit mitt mål de åren som jag varit för ung för att få tävla så jag är väldigt glad! Sedan var det en underbar känsla att bara vara på USM. Det var otroligt roligt att både tävla och träffa alla kompisar från de andra klubbarna samt träffa nya kompisar. Att jag samtidigt fick guld gjorde det hela ännu roligare och jag skulle nog säga att dessa helger var bland de bästa i mitt liv. 
Klara Rådbo

Fre 8 apr
Efter att förra året upplevt storm, kyla och regn på träningslägret valde vi i år, med förhoppningen om bättre väder, att prova ett nytt ställe, Magaluf på Mallorca.

Även i år åkte vi tillsammans med Löpargruppen vilket medförde att vi totalt var 22 aktiva och tre tränare, kul med ett stort gäng. En fördel med att åka till Mallorca var att det gick direktflyg och att restiden inte är allt för lång. Magaluf som under sommaren är fokuserad på party visade sig vara lugnt nu när vi åkte över påsk, förutom några "glada" svensexor och möhippor från de Brittiska öarna.
Vårt hotell låg på behagligt promenadavstånd till den mycket bra arenan, som förutom oss var befolkat av mestadels tyskar.

Arenan har åtta banor runt, något slitna men helt OK Mondo-beläggning, vilket kompletteras av två utanpåliggande konstgräsbanor och en fin gräsmatta på fotbollsplanen. Trots att det var ganska mycket folk på arenan så fanns det därför tillräckligt med plats för bra träning. Under arenans läktare fanns ett ganska välutrustat gym och löparbanor om cirka 60 meter (något att tänka på för Enskede IP). Precis utanför arenan fanns det dessutom två branta härliga backar om cirka 80 meter som hade allvädersbeläggning, kan också vara något att ha vid Enskede IP. Vi genomförde tio träningspass under lägret men den totala träningsmängden var inte mycket större än vad vi genomför under våra träningsveckor hemma. Vissa av passen blev dock riktigt långa men det berodde på att vi kunde ta bra med vila mellan olika övningar beroende på att Magaluf oftast gladde oss med bra värme, blå himmel och strålande sol. Mellan passen var det efterlängtad vila, mat och behandlingar som gällde men vi kunde även lägga in en återhämtningsdag då hela gänget åkte in till Palma.

En fördel med att ha de aktiva samlade är att vi får mycket mer tid att gå igenom och arbeta med teknik. Nu kunde vi lägga in flera tillfällen då vi gick igenom videofilmning av tekniken, mycket värdefullt.
Ett mycket lyckat läger där de aktiva genomförde träningen med väldigt bra inställning och fokus. Att det dessutom blev ett läger med sol och bra värme gladde oss alla och det var mycket bra stämning och sammanhållning. Det fina vädret resulterade även i att de flesta genomförde badpremiär i ett temperaturmässigt friskt Medelhav. Hit kan vi tänka oss att åka igen! Vid incheckningen för hemresan började vi tro att vi var med i Dolda kameran men det visade sig bara vara en extremt inkompetent incheckare, trots det kom alla även med hem. Nu är vi tillbaka i vardagen och har vecka 14 haft en välförtjänt återhämtningsvecka där vi tränat lite mindre än normalt. Från vecka 15 väntar dock ett antal viktiga och intensiva träningsveckor så vi kommer ut i bra form till sommaren.   
För bilder från lägret, gå in här.
Tomas Avebäck     

Ons 6 apr
Vår svenske mästare inomhus på 60mh Victoria Almerén Hansson
har ställt in siktet på utomhussäsongen, där Ungdoms-EM är det
största målet!

Som tillbakablick från inomhussäsongen så är jag som helhet nöjd med denna! Om jag jämför med förra årets säsong så fick jag denna säsong inte till något klockrent lopp och hade jag fått det hade jag givetvis kunnat springa snabbare. Jag vann SM-guld på exakt samma tid (8,44) som jag vann på förra säsongen. Men jag känner att jag uppnått en högre lägstanivå då jag känner att jag har mycket mer i kroppen men inte fått till det där perfekta loppet. Jag sprang på 8,36 inofficiellt på Hammarbyspelen vilket jag räknar som mitt personliga rekord.
Utomhus blir det fokus på 100mh så klart. Det tror jag absolut kommer gynna mig gentemot 60mh då jag inte är så startsnabb utan är mer snabb över häckarna. Med fem stycken häckar till på banan kommer jag kunna dra nytta av detta!

Huvudmålet säsongen 2016 är UEM i Georgien. Förra säsongen blev jag uttagen och ställde upp i European Youth Olympics men min uppladdning inför mästerskapet blev den värsta tänkbara så tävlingen gick inte som jag hade önskat. Men i år ska jag ta revansch! Kvaltgränsen är 13,85. Förutom detta så ligger fokus på Ungdomsfinnkampen och USM17. Sedan planerar jag även att vara med på Stora SM men det är ingenting som jag primärt satsar på utan mer ser som en utmaning. Jag vill inte gärna sätta upp något tidsmål men då jag vet att jag förbättrat mig fysiskt utan att få ut det på tävling ännu så tror både jag och min tränare Shaker att jag nog skulle kunna kapa några tiondelar. Mitt personliga rekord är 13,82 från förra säsongen och skulle jag springa på 13,60 eller bättre skulle jag själv vara nöjd.

Jag var under påsklovet på ett litet träningsläger på Teneriffa. Jag åkte med familjen då vi passade på att resa tillsammans samtidigt som jag kunde träna på egen hand efter mitt träningsprogram på Teneriffa under en vecka för omväxlings skull istället för hemma i Eskilstuna med Shaker. Jag och familjen hade inte rest utomlands tillsammans på två år då jag alltid har velat vara hemma på grund av träningen. Men nu var det påsklov och Teneriffa var ett bra resmål som passade oss alla, och de hade en bra arena som jag kände till sedan tidigare. Det blev träning tidigt på morgonen och på dagarna passade jag på att njuta av solen. Det blev sex stycken pass totalt under veckan. Det var perfekt väder uppemot 25 grader varmt så det var väldigt tacksamt klimat att få träna och vara i.

Det känns lite tråkigt att vara hemma igen men det känns ändå härligt eftersom vi om tre veckor kommer åka tillbaka till Teneriffa för ett två veckors långt läger! Då åker jag med Hammarby och Dejan Mirkovic träningsgrupp vilket jag självklart ser fram emot!
Jag trivs för övrigt jättebra i klubben! Det är stor skillnad från min tidigare klubb då man som aktiv får mer uppmärksamhet här i Hammarby samtidigt som det finns fler som bryr sig om en på ett annat sätt! Men det är inte så konstigt kanske då det ju finns fler resurser i klubben helt enkelt. Man blir liksom mer uppbackad av allt och alla här i Hammarby. Alla är också väldigt trevliga i klubben!
/Victoria Almerén Hansson