Tis 31 dec
Här kommer en överskådlig resumé av det fantastiska
Hammarbyåret 2013!
 

Statistisk triumf

Året 2013 har utan tvekan varit det bästa i klubbens historia! Vi har slagit många rekord. Antalet SM-poäng är med 403 stycken det högsta någonsin. Likaså antalet SM-medaljer (58 st) och medaljpoäng (117 st). Vi har en rekordnotering på antalet personer på landslagsuppdrag med 23 stycken av 13 personer. Även i statistiken i antal betalande medlemmar har rekord slagits (1377 st). Antalet deltagare på Sverigestatistiken inne (115 st) och ute (151 st) är också rekordstort! Hammarby har också år 2013, herrar och damer tillsammans, gjort sitt bästa år någonsin sett utifrån antal standarpoäng! Herrarna fick ihop 74 poäng, vilket gav en tredjeplats i tabellen! Kvinnorna slutade på 52 poäng, vilket är den högsta noteringar någonsin i klubbens historia!
Rekordnoteringen gav en fjärdeplats i damtabellen.
 

Abeba Aregawi

Klubbens talangfulla kastartjej Grete Ahlberg har hållit en hög nivå hela säsongen men nådde ändå den högsta formen i slutet av denna! Efter det att hon tog guld på IUSM i slägga på 51,65 (mästerskapsrekord) har hon gjort en serie tävlingar över 52 meter. I oktober månad fick hon iväg släggan 52,90 och med det långa resultatet var det svenska rekordet ett faktum!
 

Michel Tornéus

Klubbens ungdomar i F/P15-klassen har övertygat och gått från klarhet till klarhet under året! På gruppens första SM, IUSM i Malmö i mars, togs åtta medaljer, vilket gjorde klubben till näst bästa klubb totalt sett under mästerskapet, endast slagen med en halv poäng! Ungdomarna slutade på fjärdeplats i Lag-USM för 17(!)-åringar där merparten av klubbens lag alltså bestod av 15-åringar. På USM blev vi fjärde bästa klubb totalt men bästa klubb i F/P15-klassen! Ungdomarna lyckades vinna Kraftmätningen på ett imponerande sätt, de vann inte bara utan tog även den högsta slutpoängen i tävlingens historia! Nästa år då våra duktiga ungdomar i åldersklassen under kommer upp i SM-behörighet så har vi alla möjligheter att uppnå ännu bättre prestationer på SM-tävlingar!
 

Midnattsloppet

Midnattsloppet blev även 2013 en dundersuccé då löparboomen bara fortsätter och fortsätter! Det superpopulära loppet i Stockholm blev åter fullt med otroliga 36 000 löpare! Totalt sett var det runt 70 000 löpare i de olika Midnattsloppen! Trenden ser också ut att hålla i sig till 2014 då det på anmälningssidan ser mycket bra ut!
 

Stafett-SM

Vi blev år 2010 bästa klubb för första gången någonsin i Stafett-SM. år 2013 upprepade vi den bedriften då 11 medaljer bärgades! Många kommer säkerligen ihåg våra manliga seniorers bronsmedalj i 4x100m. Andreas Engwall, Jonathan Wulff, Jacob Ewertzh och Sunday Ojuri presterade två fantastiska stafetter där finaltiden blev klubbrekordet 40,90. Våra 1998-födda ungdomar överraskar positivt och tar så när hem både de korta stafetterna! (1 guld och 1 silver)!
På 4x1500m gjorde klubbens löpare en storslagen prestation när de tog guld i kamp med favoriten Hässelby. Alex Torgersson, Niklas Jonsson, Joni Jaako och Johan Hydén sprang i laget och Johan gjorde en mäktig slutforcering när han spurtade hem segern!
 

Friidrottsskolan

Friidrottsskolan fortsätter att ligga på ett stabilt deltagarantal, detta år deltog 1367 stycken barn. Den noteringen är den näst bästa någonsin totalt sett, och den bästa någonsin om man tar hänsyn till det faktum att skolorna valt att ha ofördelaktiga start- och slutdatum.
 

Finnkampen

Tor 26 dec
Julens fjärde och sista hälsning kommer från vår elitaktive häcklöperska Frida Persson
Hej på er alla goa Hammarbyare,
Från friidrottsåret 2013 har jag många fina upplevelser och härliga minnen. När jag blickar tillbaka på mina prestationer ser jag först och främst den härliga upplevelsen att få representera Sverige vid inomhus EM i Göteborg. Där hade jag tredje sträckan i 4x400m stafetten. Att få gå in på ett fullsatt Scandinavium, på hemmaplan var helt fantastiskt och något alldeles extra, som jag vill uppleva flera gångar om! Annars minns jag även mitt SM-guld på 400m häck i Borås men även mitt SM-silver inomhus i Norrköping på 400m, då jag ”persade” med 0,7 sekunder. Det gångna året har också varit fyllt av goa träningspass, tuffa mjölksyrapass och fina minnen från träningsläger och tävlingar. Träningen under första halvan av året gick helt enligt plan och jag var på väg mot mitt livs bästa säsong. Tyvärr satte en bristning i hamstring stopp för mig på Sollentunavallen i början av juni. Prestationerna under resten av sommaren blev därför medelmåttiga och jag uppnådde inte mina målsättningar fullt ut. Uppbyggnadsträningen under hösten och vintern har jag därför genomfört med blodad tand och aldrig har det gått snabbare, varit starkare eller varit mer revanschsugen.
Jag ser alltså ljust på 2014 och längtar till adrenalinkickarna som tävlingarna ger mig. Mitt stora mål är EM i Zürich där avancemang från försöken hade varit coolt! Utöver det är stafett-SM alltid ett roligt inslag i säsongen, då lagkänslan är något alldeles extra. Just lagkänsla är något som jag ibland saknar med det individuella friidrottandet.
Men innan 2014 är här ska vi alla fira jul och nyår. Sedan 20/12 befinner jag mig i Stellenbosch, Sydafrika för att under två veckors tid få återse solen och köra några högkvalitativa löppass. Träningen kommer vara en grym förberedelse för inomhussäsongen 2014 men även en behövlig energikick. Mitt mål i Stellenbosch är att släppa något på träningen och hitta lite ”formkänsla”, då min kropp har fått utstå många prövningar under höstens gång.
Till Sydafrika följer hela min familj med vilket känns väldigt bra! Julen kommer därför att firas på en solig vingård i Afrika tillsammans med familjen. Utöver det kommer vi åka på hajsafari, njuta av Kapstadens fina stränder och äta god mat. Den riktiga julstämningen har jag därför maxat lite tidigare än vanligt med massa julbak, julmusik och glögg. Precis som det ska vara!
Jag vill härmed önska er alla en riktigt, riktigt god jul och gott nytt år, från Frida Persson.

Fre 25 dec
Julens tredje hälsning kommer från sprinttränaren Åsa Engwall!
Snart är det jul, igen! Samma sak varje år – alla människor är förväntansfulla och glada över några dagars extra ledighet – det blir tid för barn, vänner och för de som kanske tänkt träna lite extra – nu när man är lite ledig från jobbet eller kursande på universitetet eller KTH. Men innan julfriden infinner sig är det så mycket som ska göras - stilla er lite nu tänker jag, snart kommer det 365 nya goa dagar! Vi hinner det vi måste göra!
En kort tillbakablick mot det gamla året 2013 då?  (Brrr, hur det står till med mitt minne mitt i denna julhets avslöjas nu…)
Några hot spots….
Julia Karlsson flög fram på 400m inomhus – men kanske var det lite väl hårt att vara cykelbud vintern 2013; minns ni all snömodd? Julia har nog också glömt det nu men kanske finns det lite att lära till andra också. T.ex. att inte ge bort sitt blod två veckor före JSM inomhus. En bra medmänniska gör så – men till er andra skulle jag nog vilja ge samma råd som i amerikanska stunts ”do not try this at home”.
Linnea Alstermark då – jo men, efter knäoperation och en ny bristning under hösten, slår hon knock-out på alla i SM-staden Norrköping med en fjärde plats på 60m! 
Lynette Morgan flög fram inomhus som resulterade i landskamp i Växjö och senare bronsmedalj på 400m. En kanoninsats på 4x200 visade vilket klipp som finns i både benen och hjärnan - trots envisa bakterier som störde under hela inomhus säsongen. Farten fanns ju där på IJSM och en efteranmälan på 60m, resulterade i en semifinalplats men väl där gjorde sig förmiddagens 400m försök sig påmint men det finns klipp i de där benen! Därefter blev det studier på ”hemmaplan” – Kina! Toppstudier i mandarin – men en landning i längdhoppsgropen satte stopp för resten av säsongen! Som tur var för alla K22-damer hände detta efter tjejernas kanoninsats på 4x100m – JSM guld!!!
I finalen tar Lynette hand om starten, växeln till Frida Retsloff sitter fint och jag ser Fridas bestämda kämparglöd där jag står positionerad mitt i kurvan för koll av växeln, Emma Fredriksson som lämnat studieorten Helsingborg för detta, rycker iväg och nu ropar speakern ”Hammarby leder !!!! ????” – aaa..speakern är överraskad men det skiter vi alla hammarbyare i för nu sliter Jasmin Sabir stafettpinnen ur Emmas hand och vi som står där – börjar fatta: Hammarby K22 vinner GULD!!!!!
Inomhus sätter Hannes Skugghall pers på 200m men den ”gamla” krigsskadan i låret gav sig till känna och Hannes säsong tar en time-out. Hannes känner sig i lagom test-form inför Lag-SM i Halmstad och glider runt 400m på 50,13. Hannes testar sedan formen på 100m dagen därpå i Helsingborg – där också Andreas Engwall kör ett 100m lopp. Båda i final så klart men solidariteten med chauffören var stor, så det blev hemfärd istället för final. Chauffören (dvs. skribenten) försökte övertala båda till ett 400m-lopp men den berömda Öresundsvinden kom igång och den gör ingen glad på bortre lång!
Andreas sprinterform i Norrköping inomhus blev höjd i dunkel – influensa! Varför då och där? Uddevalla fem dagar senare blev inte vad Andreas ville – klubbmästare på 60m detta år (7,00) men det är nog inte fy skam i denna klubb med alla sprinters! Oscar Johansson, nykomling i Bajen denna säsong, visade att klubben har flera schyssta sprinters på runt 7,10 (60m) och det var ju särskilt bra med Oscar på plats i Norrköping detta år som kunde hoppa in i laget på 4x200m och medalj blev det också!
Medaljer i stafett – det är vi bra på! Så årets stafettbragd som i vart fall inte Huddinge kommer att glömma 2013 – var SM bronset på 4X100m – inga seniorer i laget än men bra start av Andreas som höll vasse Brorsson och resten av växlingarna flöt på så där elegant att Huddinge vägrar tro på att vi bara tränat växlingar två gånger innan SM!
Några minnesvärda tränings- och tävlingsresor blev det, bl.a. bussturen fram och tillbaka till JSM i Uddevalla. Stämningen var på topp, trots att bussens chaufför under hemfärden missade svängen i dimman utanför Örebro och alla hamnade i Enköping! Träningsresan till Fuengirola där vi var i omlott, sådär mellan 7-12 dagar i april. Mycket träning och volleyboll på stranden. Några fick mycket sol, några andra fick både sol och spansk vinter.
I maj for några till en trevlig tävling i Söderhamn men det där raj-raj (billiga) hotellet skippar vi nästa gång. I Söderhamn fick vi uppleva mer publik än annars – Söderhamns bor gillar friidrott – Frida gillade banorna så mycket att det blev årets första personliga rekord på 100m! I Göteborg upplevde vi årets värsta tävlingsväder – och – än en gång visade Sundsvalls Wind Sprint att det är kul med friidrott och förtjänar en plats i tävlingskalendern!
Träningarna då?
Jo, många träningstillfällen blev det i gruppen men under hösten visar det hur svårt det kan vara med en gemensam kalender för juniorer. Oregelbundna arbetstider, skoltider, extra-knäck, studenter som byter studieort …..kul men inte är det enkelt! Och så har VI fått tillökning i träningsgruppen. Kristian Persson. Snabb och uthållig. Testade och blev uttagen till Gladiatorerna. Knashippt liksom. Galenskap tänker morsor. Tyvärr snurrade Kristian runt på fotbollsplanen någon vecka innan och ändrade både denna utmaning och vinterns form. Ajajajaj.
2014 – på väg till framtiden?
Jul och nyårsträning blir det för alla som är ”hemma” i stan. Sedan kommer
nytt idrottsår – får jag önska mig glada, hela aktiva!!!! Vad annars?
Jooo, inomhus vill jag bl. a. gärna se Sara Österberg segla fram (nu snor du tillbaka de 7 hundradelarna du missade finalplatsen med på 100m i JSM Västerås). Andreas, sätt starten och kör! Samy, bra klipp i stegen nu – kämpa på! Jacob Tersander, Malaga gav dig bra inspiration för längdhopp – får vi se flera tävlingar i längdhopp denna vinter? Annika Engwall; stafett silver på 3x800 m, ett och annat 400m-lopp kan nog ge ännu mer inspiration! Linnea; du håller för medalj! Frida: snabb men får man önska sig testlopp på 400m?
Andra inleder säsongen med lättare träning; Oscar, Julia, Lynette och Hannes. Men till sommaren hoppas jag att alla har grundat rätt!
Vad gör ”Engwallarna” under julen?
Tränar…hahaha… Jovisst, men det är också risgrynsgröt till jullunch. Kaffe med saffransbullar, 5-6 sorters kakor och Kalle Anka!
Sedan är det störning – Jag vill alltid kolla på Karl- Bertil Jonsson men kusinerna vill hellre spana in tomten. Lite snäll har ju alla varit då och då, så några julklappar blir det. Sedan blir det mera mat! Sill, silltårta, skinka, hemmagjorda köttbullar och grönkål! Sedan gärna Janssons Frestelse och om det får plats, lite saffranspannkaka med grädde och sylt från Gotland. Julafton är lugn men sedan börjar spelsinnet sätta in; kortspel, minnesspel, mordspel…..Det är några traditioner hos oss. Liksom att enbärsris kan ingå i maten någon vecka senare – då vet man att julen är över och det är dags att ta ner den takkrona som bara hängs upp över matbordet under julen. Takkronan är nytillverkad men av en gammaldags variant som jag hittade i Sälens by under en skidresa och kände direkt att den bara måste ”vi” ha! Varje jul kläs den med enris – och efter lite tricks och fix med att få kronan i våg – sprider den en varm julstämning runt matbordet. Tills barren i maten blir för många….
Nu vill kansliet att jag berättar om mitt ”bästa julminne”! Som tränare och förälder till aktiva är man oftast ombedd att hålla sig i bakgrunden och man får ju inte avslöja alltför mycket men juldagen 1994 är speciell i mitt minne: Julen firades hemma hos farmor Gunnel och på juldagsmorgonen sitter en nöjd Annika i kökssoffan, kollar in leksaker i en tidning, tittar upp efter en stund och konstaterar ”himla blaa tining”!
Något år senare, under bilfärden hem från julfirandet hos farmor, diskuterar Annika och Andreas tomten. Med bestämd ton säger den ena ”förra året var det pappa som var tomten – han hade pappas klocka”. Mmmm hörs det från det andra barnet som sedan utbrister ”men i år – då var det en riktig tomte”!
Vem som sa vad – det får ni klura ut samtidigt som ni rimmar till julgröten!
Och en annan rolig utmaning är att klura ut vilka de olika skorna på bilden som tillhör vilka aktiva i gruppen!
God Jul och Gott Nytt År
Åsa Engwall

Mån 21 decHej alla hammarbyare! Hoppas att ni mår bra och riktigt njuter av julen. Jag har skrivit ihop en liten hälsning som ni gärna får ta del av.
För ett år sedan var jag precis som nu i full gång med den tuffa grundträningen. Grundträning är för många, mig själv inkluderat, förknippat med många känslor. Ibland (om än väldigt sällan) så är det fullkomligt vedvärdigt att grundträna. Man har konstant ont i kroppen, en ämnesomsättning som länsar både kylskåp och plånbok på dess innehåll samt en vetskap om att det är väldigt långt till sommar och sol. Trots detta är det för det mesta helt fantastiskt med grundträning. Långa och hårda pass i vintermörkret har verkligen sin charm. Det är under denna period som man som friidrottare lägger den grund man ska stå på resten av säsongen. Att gå ut och fullständigt köra slut på sig i vetskap om att det man gör förmodligen kommer att ge resultat på friidrottsarenan under sommaren är otroligt tillfredställande.
Under höst, vinter och vår tränade jag på relativt bra. Tyvärr drog jag på mig några förskylningar men på det stora hela så flöt träningen på bättre än under någon tidigare uppbyggnadsperiod. I maj 2013 fick jag dock problem med en höft vilket resulterade i att stora delar av bansäsongen 2013 spolierades. Under augusti månad blev det ändå ett par tävlingar och jag lyckades sätta personbästa på både 3000m och 5000m. Därefter följde en intensiv och rolig terrängsäsong som avslutades med Terräng-SM på lugnets skidstadion i Falun i slutet av oktober.
För en tid sedan så fick jag reda på att min tränare, Peter Gustafsson, skulle opereras för en ond hälsena. Det stod klart att han under en period inte skulle ha möjligheten att coacha på samma sätt som tidigare. Vi kom därför överens om att det var aktuellt att ta hjälp och prova på något nytt. Sedan ungefär en månad tillbaka har därför Per Synnerman tagit över rollen som tränare för mig. Det är såklart blandade känslor kring detta eftersom samarbetet med PG fungerat så bra. Jag är dock väldigt nöjd med den hjälp jag har fått från Per än så länge och tror stenhårt på det vi upplägg vi kommit överens om.
För tillfället så är jag inne i en ganska hård period av träning (med mina mått mätt) med en veckomängd på omkring 8-10 pass. Träningen är relativt varierad och innehåller anaeroba intervaller, tröskelpass, backpass, rena distanspass, styrka samt alternativa pass (ex cykel). Efter säsongen 2013 är jag givetvis väldigt revanschsugen och hoppas kunna gå framåt på flera distanser även om fokus förmodligen kommer ligga på 5000m.
Vid sidan om löpningen så ska jag till våren påbörja min tredje termin på läkarprogrammet vid Karolinska Institutet. Det är en fantastiskt spännande utbildning som jag varmt kan rekommendera. Jag går till skolan varje dag (eller i alla fall nästan) och tycker att det ska bli jätteroligt. Dock medför studierna ett visst pusslande för egen del för att få tiden att räcka till. Resterande del av min fria tid ägnas åt att umgås med familj, flickvän och vänner.
Julen är nog den högtid som jag tycker allra bäst om. Den familjära stämning som infinner sig i kombination med lukten av gran och julmat är svårslagen. Av tradition firar vi jul tillsammans med en stor del av min släkt på min mammas sida. Vi brukar samlas kring 15-tiden för att sedan umgås resten av kvällen. Kalle Anka pågår som regel i bakgrunden när jullunchen intas och tomten brukar hinna förbi en stund kring 20-snåret för att lämna lite julklappar.
Slutligen så vill jag önska er en God jul och ett Gott Nytt År!
 Filip Segerberg

Mån 21 dec
Här kommer den första av fyra julhälsningar som kommer att publiceras här på hemsidan i samband med julen! Den första hälsningen kommer från tränaren Pelle Hansson i Team 98/99!

2013 var året då Hammarby team 98/99 gjorde det unika, att vinna Kraftmätningen, med genom tiderna högsta poängen (Kraftmätningen är en lagtävling över hela Sverige för 15-åringar).
Har nog aldrig skrikit så mycket då finalerna gick på Stockholms Stadion, det var fantastiskt. Det är nog det mest gastskramade jag varit med om 2013. 2013 var även året då gruppen b.la. slog hela 53 nya klubbrekord, är på med på Sverigestatistiklistorna, utomhus på 70st platser, inomhus på 50st platser, tog medaljer på nästan alla sträckor på stafett-SM P/F15 för att nämna några höjdare.
Ett antal tävlingsresor hann vi med också bla. till Kil, Västerås och Växjö. Måste säga att jag är mycket stolt och hedrad över att få vara en del av detta framgångsrika Team, med Peter Wikström i spetsen.
Vad händer 2014? Under 2014 kommer vi att göra ett antal tävlingsresor till b.la. Växjö som har en underbar inomhushall och det i kombination med det träningsupplägg vi har haft i höst/vinter bäddar för fina resultat. Hammarbyspelen är en tävling som är man absolut inte får missa, en tävling på hemmaplan och detta i kombination med en organisation av mästarklass gör att det är ett ”måste” att vara med på denna tävling. Turebergsstafetten är också en skön tävling med en fin inramning kring Edsviken i Sollentuna som vi har varit med på sedan gruppen startade träna, så det börjar bli en klassiker även för vårt team. Vi kommer även 2014 ha vårt traditionella träningsläger, som i år kommer att vara förlagt till Visby vecka 26 med inkvartering i ”fängelset”, det kommer nog att bli, förutom en massa bra träning även en och annan traditionsenlig gotländsk tävling tex. haug-stikel, ryggkast och rövkrok.
Julen kommer att firas med nära och kära, hemma i Skönstaholm.
Som traditionen är:15.00 Kalle Anka som avnjuts med pepparkakor och glögg från Roslagens eget brenneri, middag med traditionella ingredienser och tillbehör och som avslutning på kvällen, julklappsöppning (antalet klappar har som tur minskat med stigande åldern på barnen).  
Mitt starkaste julminne var nog när ungarna slutade med napparna, och lämnade dessa till Tomten, pang tjong så var de borta, napparna alltså, och inget gnäll från ungarna.
Vi har som tradition att göra pepparkakshus (prefab-lite fuskigt), lite julgodis i form av tryffel, en och annan knäck brukar kunna framställas. Lite olika sillinläggningar brukar jag göra, för att det är så himla kul och gott, plus att det är ju inte speciellt svårt.
Träningen i under jul- och nyårshelgen kommer att rulla på så gott det går, vi är inne i förberedelse period 2 och börjar köra med mer fart och mer teknikinriktning och det börjar se riktigt bra ut, känns som vi fått ungdomarna att tagga till och börjar känna sig mer motiverade.
Vill med detta önska Er Alla en riktigt skön och avkopplande jul och ta hand om varandra.
 Juliga hälsningar Pelle Hansson-team 98/99.

Ons 11 dec
Vår supersprinter Sunday Ojuri kommer 14 december att åka till Nigeria för att hälsa på sin familj, en resa Sunday sett fram emot i många år! Här kommer en liten inför resan rapport!

Vad händer Bajen!
Träningen går helt okej just nu, jag börjar känna tröttheten från grundträningen. Jag lär mig fortfarande det nya träningssystemet som jag erfarit nu en tid. Eftersom jag precis bytt tränare, så är det naturligtvis många saker som är nya för mig, t.ex. många nya övningar och saker som att lära mig att följa ett träningsprogram. Men det är kul att träna på annat nytt sätt och lära sig mer om hur sin kropp reagerar efter vissa pass, men framför allt lyssna på kroppen! Jag är van sedan förut att alltid ta ut mig i varje pass (som jag även gillade då jag känner mig bra efteråt). I dagens träning tar jag också ut mig men inte på samma sätt, jag känner att jag tränar andra muskler som jag inte är van att jobba med sedan tidigare, och det är bra för mig att träna som jag gör nu, för att i förebyggande syfte bl.a. förhindra skador i framtiden.  Den 14 december sent på natten åker jag iväg till min saknade familj i Nigeria! Den här resan har jag planerat i fyra år nu. Anledningen till att jag inte åkt tidigare beror på att jag tagit studenten, fått egen lägenhet förra året men framför allt att jag inte haft fast jobb. Men nu börjar alla bitar sakta med säkert sitta på plats och jag kan äntligen göra denna efterlängtade resa! Tack Gud!
Jag kommer mellanlanda i Turkiet under några timmar, och därifrån är det direktflyg till Nigeria som är framme ungefär kl 21.30.
Jag har sett fram emot den här resan i fyra år, senast jag var i Nigeria var år 2009 innan jag började med friidrott men då var jag bara där i en vecka, så jag hann inte ta ikapp så mycket med familjen. Men nu ska jag vara där i tre veckor så jag kommer hinna fira jul, pappas stora födelsedag, nyår och träffa många jag inte sett på väldigt många år. Det ska bli så skönt att äntligen få åka hem igen!
Jag har min nära och kära familj här i Sverige också, men jag tror vi alla håller med om att man alltid har något extra för sin riktiga familj. Om jag skulle börja skriva ner saker jag saknar från Nigeria så skulle jag kunna hålla på att skriva till nästa år!
Det jag saknar mest är att känna mig hemma hos min familj igen, jag brukar prata med min familj varje söndag, men det är inte samma sak som att se dem och prata, umgås, krama min mamma, ta ikapp det lilla av de 10 år jag missat från Nigeria och min familj.
Förutom att umgås och ta det lugnt med familjen så kommer jag självklart också att träna i Nigeria. Jag vet inte riktigt hur möjligheten till friidrottsträning är där eftersom fotboll är den stora nationalsporten, men gräs finns, så snabba lopp på gräs kommer det bli! Annars kommer jag träna som vanligt så det blir ingen riktig semester från träningen! Det blir tufft med värme, men det är kul och jag ser fram emot att träna på nigeriansk mark. Viktigt att jag tränar på och behåller formen i Nigeria eftersom jag kommer börja tävla i slutet på januari, så det är en viktig utmaning för mig.
Jag åker sedan från Nigeria 6 januari och är hemma i Sverige igen 7 januari. För er som är hemma i Sverige så kommer ni kunna följa mig på Facebook eller Instagram - MyWayToNigeria.

Mån 2 dec
Emma Fredriksson befinner sig sedan i augusti förra året nere i Helsingborg. Här kommer en rapport från vår häcklöperska!
Hej alla hammarbyare!

Livet här är underbart mysigt, spännande och lärorikt! Helsingborg är en liten och charmig stad som ligger nära till allt! Inom staden finns allt inom cykelavstånd och på 20 minuter med färja är du i Danmark, 40 minuter med tåg och du är i Malmö och ytterligare tio minuter är du i Köpenhamn. Varför det blev just Helsingborg var på grund av två anledningar kan man säga. Först och främst bor min syster här, som jag numera bor tillsammans med, men också för att jag kände att det var dags att börja studera. Min utbildning heter Equality and Diversity Management och är en nyutformad utbildning. Det är en flervetenskaplig utbildning vilket innebär att jag läser kurser inom flera områden som till exempel Service Management, ledarskap, globalisering, juridik och genusvetenskap. Den röda tråden genom hela utbildningen är jämställdhet och mångfald och hur man på bästa sätt kan främja den i arbetslivet. Efter (snart) tre avklarade terminer kan jag konstatera att jag trivs mer och mer för varje dag och ser fram emot varje ny kurs. För tillfället läser vi juridik med ett genusperspektiv, vilket är väldigt intressant.
Vad gäller träning så tränar jag på som tidigare. När det är utomhusträning är jag ute på Hedens IP som ligger ungefär 20 minuter med cykel från min lägenhet. När det är dags för inomhusträningen är jag i en liten inomhushall som ligger vid Olympiastadion, vilket ligger ungefär tio minuter hemifrån. Avståndsmässigt är detta perfekt för mig, speciellt med tanke på att hemma i Stockholm behövde jag åka i minst en timme för att ta mig till träningen. Hittills har jag tränat ensam, med stöd av min tränare Dejan Mirkovic uppe i Stockholm, men kommer i framtiden att försöka samköra vissa löp- och häckpass med en grupp här i Helsingborg . Det finns andra grupper i hallen som jag lärt känna så det är alltid någon jag känner när jag tränar i hallen, vilket är roligt. Hallen vi kör i är som sagt väldigt liten. Rundbanan är 180 meter lång och har två banor. Raksträckan har sex banor på 60 meters sträckan. I och med att rundbanan är så kort betyder det att kurvorna är väldigt snäva så det är näst intill en vetenskap hur man bäst ska springa i dem. Ett och ett halvt år senare och jag börjar förstå hur jag ska springa i dem. Men ni vet vad man säger, övning ger färdighet. 
Efter en skadefylld sommar med en bruten armbåge och en dragen baksida, mer eller mindre på samma gång, så är jag mer taggad än någonsin på en inomhussäsong! Huvudgrenen kommer vara häck, men jag kommer även springa några släta 60-meters lopp och förhoppningsvis ett 200-meters lopp. För att ladda upp inför tävlingssäsongen kommer jag att åka till Teneriffa på ett träningsläger med Dejan och några ur gruppen i Stockholm. Det känns riktigt kul att få möjligheten att både träna i värme men också att få mycket tid att träna med Dejan. Hittills har grundträningen gått bra, jag har haft lite problem med en ihärdig förkylning, men den verkar ha släppt helt nu (äntligen). Fokus har fram tills för cirka två veckor sedan legat på uthållighet och grundstyrka. Jag har inte tillgång till alla redskap som finns i Enskede så det har varit ett lite pussel att få ihop vissa pass, med det har gått bra i alla fall. Mitt träningsprogram är sedan i somras uppdelat i microcykler om tio dagar. Detta är nytt för mig men det har fungerat väldigt bra då man annars ofta är stressad över att inte få in alla pass under en vecka. Nu har jag ett program som gör att jag får till de pass som jag behöver men som också ger mig tillräckligt med vila. Nu blir det fokus på mer teknik och farten på loppen ökar successivt. Jag gjorde mitt första häckpass sedan i juni för tre veckor sedan, det är verkligen kul att vara tillbaka över häckarna!
Jag kommer vara kvar i Helsingborg till tidigast sommaren 2015, när jag tar min examen, men försöker att åka hem minst två gånger per termin. Det för att hinna träffa mina föräldrar men också för att få in träning med Dejan. Självklart vill jag också träffa alla underbara hammarbyare! Hittills har det fungerat bra så jag tror att det kommer gå bra även i ett drygt år till!
Må så gott (som de säger i Skåne),
Emma Fredriksson